Jag går en onlinekurs för Yoga for Athletes-specialisten Sage Rountree – Sequencing Yoga Classes from Welcome to Namaste. Just denna kursen är inte speciellt för yoga för idrottare utan handlar om hur du planerar och lägger upp välbalanserade klasser och jag går den som en del i en 500h-utbildning som jag går via hennes studio i North Carolina.

Sage är störtskön. Hjälpsam, godhjärtad, välkomnande och rolig. Och en väldigt bra och inspirerande lärare.

Jag gillar främst två saker med hennes utbildningar – att hon gör yogan väldigt lättillgänglig och att hon har sitt eget språk.

Ett inslag jag gillar i kursen, som precis som namnet anger tar med allt från när eleven kommer in i studion till att man säger Namaste och hejdå, är när hon pratar om de första minuterna i yogasalen när klassen börjar. Hon jämför introduktionen på öppna klasser med säkerhetsgenomgången på ett flygplan.

När klassen börjar bör man som lärare presentera sig, berätta vilken klass eleverna befinner sig på, vad den innebär och om det behövs några redskap. Det även kan vara bra att nämna hur lång klassen är och var toaletter finns. Precis som när flygvärdinnorna berättar om nödutgångar, flytvästar och handbagage under stolarna.

Ibland känner man sig otroligt tjatig när man gång på gång upprepar samma introduktion, speciellt när man har många stammisar. Det är här Sages Frequent flyer-princip kommer in.

En elev som varit på klassen många gånger kommer göra som den vana resenären gör under säkerhetsgenomgången när yogaläraren kör introduktionen – tona ut, börja fokusera på sitt (läsa tidningen eller slumra på flygplanet, sluta ögonen och andas i yogasalen).

Men för den som är ny och aldrig har varit på just denna klassen tidigare, eller kanske aldrig varit på yoga överhuvudtaget, är det en trygghet att få höra introduktionen. Precis det känns tryggt för den som aldrig flugit eller är nervös inför resan att få lyssna på säkerhetsgenomgången inför take-off.

frequent flyer

Ta plats på yogamattan vi är redo för take-off Bild: svd.se

 

Idag på yogan saknade jag två elever när klassen började. De var anmälda och avcheckade men i salen var det två mattor för lite. Då de var nya på studion misstänkte att de gått in i fel sal och kikade in i andra salen. Där hade läraren redan hunnit börja sin klass medan jag letade efter de borttappade eleverna. Eftersom alla elever satt djupt fokuserade och koncentrerade sig på sina andetag kändes det väldigt märkligt att behöva avbryta och fråga om någon gått fel. Ingen såg direkt förvirrad ut över att ha hamnat på en yinklass istället för Yoga for Runners. Jag började tvivla på om de anmält sig fel eftersom ingen reagerat på att de var på fel klass.

Som lärare för öppna yogaklasser tänker jag precis som Sage gör med sin Frequent flyer-introduktion. När klassen börjar hälsar jag välkomna, presenterar mig, vilken klass det är, vad den innebär och hur lång den är. Ofta har jag redan i receptionen berättat vilka props som behövs till dagens klass så att alla är förberedda.

Ser jag bara extremt välkända ansikten i salen så kanske jag hoppar över introduktionen och kör igång med klassen. Men de flesta gånger får Frequent flyer-talet vara med. Det är ofta några nya ansikten. Och någon gång har ett välkänt ansikte hoppat till under talet och upptäckt att de gått in i fel rum av vana – hen skulle ju gå på yinklassen just denna veckan!

Idag tänker jag att det kan ha varit så att läraren började klassen utan att nämna att det var yin. Att de två nya eleverna trodde att de var på Yoga for Runners och när de väl upptäckte det kändes det dumt att lämna. Ett Freqeunt flyer-tal kunde uppmärksammat dem i tid, innan klassen varat så länge att det kändes rimligare att ligga kvar på yin-bolstret än att smita in i salen bredvid där löparna stabiliserade höfterna i Krigare III.