Många löpare blir skadade någon gång. De flesta faktiskt. Jag är inget undantag.

Men trots så stor förekomst av löparskador är löpning i sig inte skadligt. Den mänskliga kroppen är gjord för mycket löpning. Det är hur vi tar oss an löpning som är problemet.

T ex att vi är för styrda av vårt ego och springer mer/längre/snabbare än vad vi är tränade att göra.

Eller att man glömmer bort att vad man gör, och hur man gör det, i vardagen har stor påverkan på hur väl vår kropp kan klara belastningen i löpningen.

Många idag är väldigt noga med och duktiga på att tänka på hur de tränar. Vi tänker på teknik, höftposition och steglängd när vi springer, svingar kettlebells med stöd från bålen, gör knäböj med knän i samma riktning som tår och yogar med närvaro och fulla andetag.

Men sett på ett helt dygn är träningstimmarna förhållandevis väldigt få. Och vad vi gör resten av tiden, alla de timmar vi inte tränar, har direkt inverkan på hur väl kroppen kan hantera träningsbelastning.

Som när jag för många år sedan tänkte ta upp kampen mot det sittande samhället och började använda den höjbara funktionen på mitt jobbskrivbord. Visst är det bra, och viktigt, att stå men jag stod 5-6 timmar om dagen och hängde på vänster höft. Självklart fick jag ont i höften när jag sprang. Min löpmängd hade ökat lite men borde vara fullt hanterbar – och det hade den vart också om löppassen inte hade föregåtts av en arbetsdag med snedbelastning med reslutatet att musklerna var uttröttade redan innan jag började springa.

Eller  som när min sjukgymnast sa att jag måste lära mig att andas bättre och djupare för andningen hjälper till att bibehålla rörligheten i bröstryggen som gillar att stelna till och ställa till med besvär. Förnärmat sa jag att jag går på yoga, jag kan visst andas rätt. Sjukgymnasten kontrade med att jag säkert andades jättefint stunden i yogasalen men hur står det egentligen till resten av dagen? Han kunde ju se att de sekundära andningsmusklerna kring halsen var överansträngda. Ouch…

Måste din onda häl bero på hälisättning när du springer eller går du faktiskt 8h om dagen i dåliga arbetsskor?

Beror din ländryggssmärta på att du är oförsiktigt när du lyfter tungt på gymmet eller kan det vara så att du glömmer bort dig varje gång du lyfter och bär dina barn?

Kanske spänner du inte axlar och nacke särskilt mycket när du springer, men det känns exrta mycket då för att du timmarna innan har suttit med dålig hållning och skjutit fram huvudet för att kunna se vad som står på datorskärmen?

Ofta är de där små, repetitiva och ofta omedvetna rörelserna och vanorna i vardagen en stor bov i dramat. Om du belastar din kropp felaktigt hela tiden utanför träningen så minskar du buffertzonen för vad din kropps olika strukturer kan hantera i träningsbelastning. Löpningen är inte orsaken. Den är bara droppen som får bägaren att rinna över.

Har du koll på vad gör du med din kropp resten av tiden när du inte tränar?