Hej kroppen – visst är det kul att springa tillsammans?!

DSC_2026 (678x1024)

Det är lustigt vad träningen kan smyga sig på.

Det började med att jag kunnat vara mer aktiv när hållit träningspass. Demonstrera löpskolningsövningar och jogga korta bitar för att peppa deltagarna. Jag fick små glimtar av det som jag saknat så mycket.

Sen började jag lägga in några egna träningspass där jag bara fokuserade på min löpning. Jag behöver bygga upp löpsteget så jag började med löpskolningsövningar. Löpskolning på rätt sätt ger både löpstyrka, teknik och konditionseffekt.

Snart kunde jag springa korta löpbitar med bra teknik. Det gick inte att springa några längre bitar, men försiktighet och ihärdighet ger framgång och några meter längre för var gång.

Samtidigt har rehabpassen minskat från 2-3 gånger om dagen till 2-3 gånger i veckan och lämnat plats för tyngre styrketräning. Kroppsvikt, simpla övningar, inget avancerat. Men dock tyngre och den ger mig träningsvärk. Även om rehabpassen är grundläggande för att jag överhuvudtaget ska kunna gå över till mer avancerade övningar, så är det ju roligare med träning så att man känner att kroppen jobbar. Effekten av rehabträningen liksom också smyger sig på. Guld värd, men inte lika inspirerande.

Förra helgen sprang jag sammanlagt 8 km på 2½ dag. Mängdrekord och inga symtom.

I fredags bytte jag styrkeövningar och fick uppleva  träningsvärk som jag inte haft på 1½ år. I lördags blev det löpning, i söndags rehabövningar och i måndags ännu en omgång styrketräning.

Gårdagens löpning var helt underbar. Jag hängde med pojkvännen på en runda. När han sprang vidare själv efter drygt 20 minuter fick jag stå i flera minuter och hämta andan. Mina korta, ganska snabba bitar med bra teknik har fogats samman till att hålla i 4,5 km.

Det ni!

När löptekniken började fallera stannade jag, men att få springa och känna pulsen gå upp är det underbaraste som finns. När andan kommit tillbaka igen körde jag 20 min effektiv och grymt bra löpskolning innan jag joggade hem.

Utan att jag har tänkt på det känns det som om mina små aktivitetstillfällen börjar likna träning.

Det börjar nästan till och med likna regelbunden träning.

Det var ett tag sen. Typ ett och ett halvt år sen.