2014-11-02 11.24.37 (576x1024)

Jodå, det är jag som har nummerlapp på mig!

Det var över två år sedan, men idag stod jag på startlinjen på ett lopp igen.

I Sverige kan man ofta tävla på 10k eller 5k. I Corrida da Universidade i Lissabon kan man tävla på 10k eller delta i 4k. Om man springer för snabbt på 4k så att man hinner ikapp 10k startfältet så får man lunka med i de sista löparnas beskedliga tempo.

På gångavstånd från Kattis lägenhet var det stadslopp idag.

Pojkvännen startade i 10k corrida. Corrida som i tävla.

4k caminhada för mig. Caminhada som i gå.

Bara för skojs skull och det var ju långt ifrån så där nervöst som det kan vara på startlinjen när jag stod omgiven av gamla gubbar och tanter och en och annan hund och barnvagn.

Jag visste inte hur banan för 4k gick och antog att jag skulle ligga först då övriga som startade inte direkt såg ut att satsa på 4 snabba k. Inte för att jag satsade på 4 snabba k heller, men lite fart kunde det gott få bli på benen.

Jag satte av på stolpiga vader och slog följe med en liten kille och en funktionär som tydligen skulle visa oss vägen. Kontrollerad fart med lite extra tryck, för det var ju ändå tävling.

Eller nej just det, det var det ju inte.

Redan efter en kilometer kom vi ikapp de sista 10k-löparna. Funktionären vinkade ner farten och vi fick inrätta oss sist i ledet. Jag fattade ingenting men den lille killen var duktig på engelska och förklarade för mig att vi inte fick passera de som tävlade.

Efter en kilometers lunkande för att inte passera de tävlande 10k-”löparna” avvek banan för 4k från bansträckningen för 10k och vi kunde springa på igen. Jag hade ingen ambition att ge järnet utan höll mig bredvid den coola killen som sprang för glatta livet.

I sista uppförsbacken ett par 100m före mål sneglade han på mig, sen pep han iväg i en jäkla fart. Jag funderade på att gasa på, men tyckte han kämpade så bra så jag lät honom korsa mållinjen först. Tydligen räckte nummerlappen på bröstet inte för att få mina tävlingshorn att växa. Men kul var det.

 

Övrigt att rapportera från tävlingen:

Vinnaren av 10k sprang i mål på 32.30, tog en vattenflaska och en medalj och fortsatte springa.

Det var väldigt många äldre löpare som sprang fort och var bland de första i mål.

Det finns en portugisisk motsvarighet till Johan Larsson – samma längd, kroppsbyggnad, utseende och löpstil. Men långsammare.

Knappt 170kr för 2 startplatser och 2 t-shirts. Det är billigt att springa lopp i Portugal.